Sydneys Kloka Kakaduor Behärskar Offentliga Fontäner, Förändrar Urban Viltliv För Alltid
Sydneys svavelkronade kakaduor öppnar nu offentliga fontäner för att få sig en drink—och förändrar vår uppfattning om urban djurintelligens år 2025.
- 41% — framgångsgrad för kakaduor som använder fontänhandtag för vatten
- Gryning & Skymning — de mest frekventerade tiderna då forskare observerade fontänbesök
- Ingen könsskillnad — hanar och honor är lika skickliga på tricket
- Första i världen — vilda papegojor som öppnar vattenfontäner studerade i detalj
Australiens ökända svavelkronade kakaduor har tagit sina urbana äventyr till nya höjder: inte bara har de lärt sig öppna soppcontainrar, utan nu hydrerar de sig själva genom att använda offentliga dryckesfontäner i västra Sydney.
En banbrytande studie av forskare från Max Planck-institutet, Universitetet i Wien, Western Sydney University och Australian National University dokumenterar hur dessa papegojor har lärt sig—och varandra—hur man vrider handtag på stadens fontäner för att få sig en uppfriskande klunk.
Vilda djurkameror fångade kakaduorna i snabb, koordinerad aktion: en fot klämd mot ventilen, en annan fot som stödjer pipen, och hela kroppsvikten som vrider handtaget likt en törstig människa. När vattnet sprutar ut böjer fåglarna sig graciöst för att dricka—och bevisar en gång till att kakaduor är experter på att överleva i staden.
Nyfiken? Se fåglarna i aktion i den här virala videon.
Fråga: Hur smarta är kakaduorna jämfört med andra urbana djur?
Jämfört med duvor eller kråkor uppvisar kakaduor några av de högsta innovationsnivåerna bland urbana fåglar. Forskare har sett bevis på social inlärning—där kunniga fåglar vidarebefordrar trick, som soppcontainraider, och nu fontänhackande, genom sina flockar.
Enligt de senaste upptäckterna publicerade i Biology Letters är dessa nyfunna färdigheter inte engångsfenomen; beteendena sprider sig brett, vilket indikerar en form av kulturell tradition. Experter från National Geographic framhäver kakaduor som problemlösare som trivs med nyheter—egenskaper som gör dem till idealiska ämnen för studier om urban anpassning.
Fråga: Hur bekräftade forskare fontänbehärskningen?
Dr. John Martin och hans internationella team satte upp rörels känsliga kameror runt om i Sydneys parker och idrottsarenor. Under veckor av observation räknade de dussintals framgångsrika fontänhack—41 procent av fåglarna lyckades få vätska.
De flesta besök ägde rum vid gryning och skymning, med rader av kakaduor som väntade på sin tur, ibland bildande en fjäderbeklädd morgonkö längs stängslen. Till skillnad från tidigare vanor att öppna soppcontainrar, som var mer prevalenta bland hanar, visade både honor och hanar sig vara lika skickliga i användandet av fontäner.
Så här identifierar du en fontänhackande kakadu
1. Leta efter flockar nära offentliga parker eller idrottsarenor vid soluppgång eller solnedgång.
2. Hitta en drickfontän—håll utkik efter fåglar som hoppar mot ventilen.
3. Observera snabba, koordinerade rörelser: en fot på handtaget, en annan på pipen, och ett fast vridande.
4. Notera hur andra kakaduor väntar på sin tur och visar social etikett.
För mer om urban djurintelligens, utforska BBC och Scientific American.
Vad betyder dessa fontäntrick för framtiden?
I takt med att klimatutmaningar och värmeböljor ökar blir landmärken som offentliga fontäner kritiska resurser för vilda djur. Kakaduorna ligger före i den evolutionära kurvan, och anpassar sig snabbt och innovativt till människodominerade miljöer.
Forskare tror nu att dessa beteenden kan spridas snabbt som “urbana traditioner”, vilket hjälper fåglar att trivas även när städerna växer. Det är en påminnelse: smart anpassning, inte bara överlevnad, formar morgondagens ekosystem.
Var På Vakt—Du Kan Vara Vittne Till Nästa Genombrott i Urban Viltliv!
- Besök din lokala park vid soluppgång eller solnedgång
- Ha smartphones redo: fånga kloka vilda djur i aktion
- Dela anmärkningsvärda observationer med lokala bevarandegrupper
- Stöd urban biodiversitet—upptäck, skydda och fira stadslivets dolda underverk
Referenser
